Partiprogram

Här presenteras vårt partiprogram med varje programdel för sig.

Först en inledning, sedan programmet i kortform, därefter följer vårt längre ställningstagande.

För att läsa de olika programdelarna, klicka på rubriken för att öppna/stänga den programdelen.

Ett rättvist pensionssystem

I och med den sänkning av pensionerna (med 2,7%) som genomfördes inför 2014, så har de svenska pensionerna ”justerats” ner till den nivå de hade 2008. Under samma tid har lönerna ökat med drygt 15%. Men pensionerna skulle väl följa löneutvecklingen?

Vad kräver SPI Välfärden?

Redovisa förskottet
I det ”orangea kuvertet” ska förskottet, som pensionsprognoserna räknas upp med, tydligt redovisas så att det framgår att den allmänna pensionen automatiskt minskar med 1,6% per år.

Ta bort bromsen
Den automatiska regleringen har visat sig vara regel, i stället för undantag. Staten måste ta ansvar för den utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som gör att sysselsättnings-graden inte räcker till för de inbetalningar som behövs i pensionssystemet.

Alla pensionsavgifter ska stanna i pensionssystemet
De som tjänar mer än 38.064:- kronor per månad vill säkert se alla sina pensionsavgifter gå in i systemet för att säkra stabiliteten i detsamma. När bromsen slår till är det inte bara pensionsutbetalningarna som påverkas. Pensionskapitalet för de som arbetar, minskar också.

Beloppet som undanhålls pensionssystemet, genom att vissa avgifter går till statskassan, uppgår till cirka 17 miljarder per år. I år sänktes pensionerna med 6 miljarder.

Sänk skatten på pensioner
Vi kräver ett grundavdrag på 120.000:- kronor per år, för pensionärer. Det vill säga ingen skatt på de första 10.000:- kronorna pension per månad. Detta ger en mycket markant fördelningspolitisk effekt, eftersom det gynnar dem med de lägsta pensionerna. Även pensionärer med mindre än 10.000:- per månad vinner på detta. Bostadstillägget beräknas på bruttopensionen, inte vad som utbetalas efter skatt.

Inför ett individualiserat bostadstillägg
Kvinnor som deltidsarbetat och/eller stannat hemma med sina barn, har en sämre löneutveckling än männen. Familjen blir beroende av mannens inkomst. Dessutom tjänar dessa kvinnor in mindre pengar till sitt pensionskonto. När man sedan går i pension blir paret ”sambeskattade” när bostadstillägget ska beräknas. SPI Välfärden ser detta som en stor brist i våra strävanden efter jämlikhet. Vi vill därför att gifta och sammanboende pensionärer ska söka bostadstillägg på sin egen pension och sin del av hyreskostnaden. Vilket normalt är hälften.

Ett pensionskonto på samma sätt som ett skattekonto
På sikt vill vi se ett nytt pensionssystem som garanterar en grundpension, men som också ger var och en tydlig rätt till sina egna pensionspengar. Detta är ett pågående arbete inom SPI Välfärden och kommer att presenteras i god tid före valet 2014.

Våra ställningstaganden:

Ett hållbart pensionssystem?
Det svenska pensionssystemet skulle inte längre vara en politisk fråga, utan en matematisk process. Det är på grund av detta som ingen partiledare säger ”pension” eller ”pensionär” i debatterna. Pensionerna har blivit en ickefråga i svensk politik.

Det gamla ATP-systemet innebar att pensionerna skulle följa prisindex. Det vill säga prisutvecklingen. I mitten på 90-talet insåg man att pengarna inte skulle räcka, därför inleddes det arbete som utmynnade i ett riksdagsbeslut under 1994.

I det nya systemet skulle pensionerna följa lönerna eller rättare sagt, löneutvecklingen. Systemet skulle bli stabilt, sades det. Nu har det inte blivit så att pensionerna följer lönerna, vilket vi alla vet.

Förskottet
Eftersom de nya beräkningarna gav lägre pensioner, skulle ett förskott utgå. Pensionen blir därför högre den dag man går i pension för att sedan minska år från år. Förskottet är 17% som alltså läggs på den första pensionen och de prognoser som vi förses med.
I de orangea kuverten, som alla förvärvsarbetande får, står inget om detta. Pensionerna beräknas i förhållande till genomsnittliga löneökningen året före regleringsåret, minus 1,6 %.

Bromsen
Den automatiska regleringen är ingen ”naturkraft”. Den infördes inte förrän 2001, samtidigt som det nya pensionssystemet började tillämpas. Man hade kommit fram till att det skulle kunna inträffa att pengarna i systemet inte räckte till för att betala ut alla pensioner. Den automatiska regleringen var alltså ett politiskt beslut som medvetet minskar pensionerna.

Som underlag för den automatiska regleringen ligger de avgifter som tas ut på den totala lönesumman under de år som omfattas av beräkningen. Dessa avgifter utgör 18,5% av lönesumman. Men lönesumman kan minska även om lönenivån ökar. Detta beror på att fler studerar längre och att arbetslösheten är större än beräknad.

Inte alla inbetalningar
På löneutrymmet över 38.064:- kronor per månad, betalas pensionsavgifter som inte går in i pensionssystemet. Beloppet som på detta sätt undanhålls pensionärerna beräknas uppgå till drygt 14 miljarder per år. Med dessa i systemet skulle bromsen aldrig slå till. Under 2014 har pensionerna sänkts med 6 miljarder.

Risktagandet?
Den svenska staten garanterade utbetalningarna i det gamla pensionssystemet. I det nya finns inga sådana garantier. Risktagandet har flyttats från staten till den enskilde pensionären, genom bland annat införande av ”bromsen”.

Lånet av 258 miljarder
Efter det att det nya pensionssystemet beslutats behövdes pengar för att ”sanera den svenska ekonomin”. Man ”lånade” helt enkelt ofattbara 258.000.000.000:- kronor av pensionärernas samlade pengar. I efterhand säger man att detta var en kompensation för att man lyfte bort förtidspensionerade och långtidssjuka från pensionssystemet.

Men, var det inte så att (S) förtidspensionerade arbetslösa för att hålla arbetslösheten på acceptabel nivå. Och var det inte just detta som Alliansen gick till val med 2006. Det luktar mörkläggning lång väg. 258 miljarder hade varit väldigt mycket pengar idag.

Skatten på pensionerna
Sverige är unikt i så motto att vi är det enda landet i världen där pensioner beskattas hårdare än arbetsinkomster. Såväl socialdemokraterna som moderaterna har låtit meddela att man är överens om denna ordning och att den ska kvarstå under hela nästa mandatperiod. Detta gör också att marginaleffekterna av höjningar i kommun- och landstingsskatter blir betydligt högre för pensionärer än för löntagare.

Skrota inte PPM-systemet
På något sätt har de fem partierna i pensionsgruppen lyckats övertyga dagens pensionärer om att det skulle vara både praktiskt och hedervärt att ta de pengar som betalas in till premiepensionssystemet och överföra dessa till det allmänna systemet. Dessa pengar utgör 2,5% av lönesumman. Att konfiskera pengar från morgondagens pensionärer för att dela ut till dagens, är absolut inget som SPI Välfärden vill.

Det handlar inte om att flytta pengar från ”en ficka till den andra”. Det handlar om att flytta välfärd från kommande generationer till nuvarande. Alltså helt utan kostnad för staten.

Vi kan hålla med om att PPM-systemet behöver ses över och att det kan tyckas att det finns ett överflöd av fonder att välja mellan. Men pengarna i PPM är riktiga pengar, till skillnad från pensionsrätterna i det allmänna systemet.

En ansvarsfull migrationspolitik

Den svenska migrationspolitiken har präglats av mörkläggning och naiv övertro till människors ärlighet och goda uppsåt. SPI Välfärden vill se en migrationspolitik utan rasism eller nedlåtande behandling av människor med främmande ursprung, men med ett tydligt ifrågasättande och krav på en hållbar migrationspolitik för framtiden.

Vad kräver SPI Välfärden?
För vårt parti är det oacceptabelt att se hur det nästan finns en politisk enighet för att exportera den svenska välfärden. Och att det är pensionärerna som ska betala.

Anpassning till EU-genomsnittet
Ur ren rättvisesynpunkt bör en större andel flyktingar, än för närvarande, någorlunda jämt fördelas i alla länder inom EU. Sverige har inte råd, och ska inte heller sträva efter att vara hela världens samvete. Att länder inom EU har andra regler för flykting-mottagande ska inte automatiskt medföra att vårt land överprövar deras beslut och handläggning. Sveriges flyktingmottagande per capita ska anpassas till den nivå som gäller i övriga Europa. Dublinkonventionen ska gälla. Det vill säga regeln om att asylrätten ska prövas i det första EU-land som flyktingar kommer till. Få migranter kommer till Sverige utan att ha färdats genom andra EU-länder. Övriga EU-länders behandling av flyktingar, kan måhända klandras, med får inte var asylskäl i Sverige.

Tillfälliga uppehållstillstånd
Endast om synnerliga skäl föreligger ska permanenta uppehållstillstånd (PUT) meddelas. Tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) bör vara huvudregel. Kontinuerlig omprövning av TUT bör ske varje år.

Flyktingstatus gäller flyktingar
Den som av fri vilja återvänder till det land han eller hon flytt ifrån, bör inte längre betraktas som flykting. (Kravet på bosättning enligt 4 kap. 5 § p.4 utlänningslagen föreslår vi slopas). Samma bör gälla den som reser till annat land för att där delta i militär träning eller utbildning. Redan beviljat uppehållstillstånd bör i dessa fall återkallas.

Svenskt medborgarskap, något att sträva efter
Vi föreslår längre vistelsetid i Sverige innan svenskt medborgarskap meddelas
(minst 5 år). Dubbla medborgarskap ska i görlig mån undvikas.

Ekonomiska villkor
Samma ekonomiska villkor ska gälla för invandrare i Sverige, som i vår omgivning.
I första hand som i övriga EU-länder, i andra hand som i övriga nordiska länder. För att främja en bättre fördelning mellan EU-länderna bör villkoren i Sverige inte vara bättre än i övriga Europa. Den svenska sociallagstiftningen måste anpassas till en värld med ökad rörlighet över gränserna.

Information om Sverige
Svenska ambassader resp. konsulat ska aktivt lämna information om svenska samhälls- förhållanden, exempelvis allmän skolplikt, förbud mot våld i familjen, förbud mot barnäktenskap samt den aktuella situationen på den svenska arbetsmarknaden. Detta är minst lika viktigt som informationen om ekonomiska möjligheter och rättigheter i vårt land.

EBO-lagen
Vi förelår att EBO-lagstiftningen rivs upp och att Migrationsverket anvisar flyktingar till kommuner där de kan erbjudas bostad och möjlighet att på sikt sörja för sitt eget uppehälle. Att bo hos sina nära och kära framställs ofta som idylliskt. Men det är en grovt förfalskad bild. EBO innebär i verkligheten att en kvinna med fyra barn flyttar in hos en manlig släkting i hans lägenhet på 37 kvadratmeter. Eller att en sexbarnsfamilj flyttar in hos en annan sexbarnsfamilj i en trerumslägenhet.

Det finns kommuner som tvingas riva fullt beboeliga hyreshus eftersom ingen efterfrågan på bostäder finns där. Här kan tillgång och efterfrågan mötas med flyktingar. I avfolkningsbygder finns även tillgång till billiga lokaler för att starta och driva nya verksamheter. Många som kommer till vårt land har ambitioner som effektivt slipas bort i den svenska normen och bidragsreglerna.

Våra ställningstaganden:

Bakgrund
Sverige är sedan lång tid tillbaka ett invandrarland. Under åren 2000 – 2011 invandrade drygt 968.000 personer till Sverige (källa: SCB). Under 2011 omfattade anhörig-invandringen drygt 32.000 personer, varav cirka 25 procent utgjorde anhöriga till arbetstagare, egna företagare och gästforskare.

Thomas Lindh, professor i nationalekonomi vid Växjö universitet och forskningsledare på Institutet för Framtidsstudier, har studerat invandringens effekter på den svenska ekonomin. Han menar att det finns en klar risk att en ogenomtänkt arbetskrafts-invandring kan skapa ökande ungdomsarbetslöshet och att invandringen med de låga förvärvsfrekvenser vi ser i dag är en offentlig förlustaffär.

Många har försökt beräkna kostnaderna för invandringen, bl.a. tidigare SVT-journalisten Gunnar Sandelin och professor Karl-Olov Arnstberg. De uppskattar kostnaden till 110 miljarder årligen. Andra har beräknat kostnaderna till lägre belopp, mellan 40–50 miljarder årligen. Kostnaden för ensamkommande flyktingbarn uppgick 2011 till
700.000–800.000 kr per barn, eller drygt 2.200 kronor per dygn.

Sveriges ekonomi, jobben och pensionerna
Sveriges ekonomi är på väg utför. Ekonomistyrningsverket beräknar att saldot på statens budget under 2014 kommer att uppgå till minus 77 miljarder kronor och att skatteintäkterna kommer att bli 8 miljarder lägre än vad regeringen tidigare beräknat. Det är en vacker tanke att vi ska hjälpa alla, men vem ska då hjälpa oss?

Näringslivets forskningsinstitut, har i ett projekt konstaterat att under perioden 1950 – 2005 har inte ett enda nytt privat jobb i Sverige tillkommit netto. Under samma tid ökade befolkningen med cirka 2,5 miljoner personer.

Antalet nyregistrerade företag hos Bolagsverket minskade med 11 procent under 2012. Exporten minskar, för exportmarknaden föll orderingången med 8,3 procent på årsbasis enligt nya siffror från SCB. Fler än 400 000 personer är direkt arbetslösa eller ingår i arbetsmarknadsåtgärder.

Pensionerna faller. 2014 kommer pensionerna att uppgå till ungefär samma belopp som utbetalades 2008. Även löntagarnas pensionsrätter minskar. 2014 med 1,1 procent.

SPI Välfärden har diskuterat vilka åtgärder som är lämpliga och nödvändiga för att situationen för svensk ekonomi ska kunna förbättras och kommit fram till följande: (Det bör betonas att inom EU-rätten finns bestämmelser som medför att Sverige inte kan anta vilka regler som helst, se bl.a. direktiv 2003/9 EG, 2003/86EC, 2003/109 EG och 2013/33 EU.)

Varför ställa grupp mot grupp?
Det är uppenbart att regering, riksdag och den samlade journalistkåren ställer grupp mot grupp. Medan de svenska pensionärerna får stryka på foten finns ambitionen att Sverige ska bli världsbäst på mottagande. En vacker tanke, men har vårt land råd?

Vinster i välfärden
De partier som hårdast driver frågan om fri invandring och fulla rättigheter för ”papperslösa” är samma partier som också driver förbud mot vinster i välfärden. Det är också synnerligen märkvärdigt att man kan bli mycket rik på att driva asylboenden eller boenden för ensamkommande flyktingbarn, medan ingen, inte ens kommunerna, har råd att driva äldreboenden. Om en äldre person klarar av att fylla i en ansökan om äldre- boende, betraktas personen per definition som för frisk för placering på äldreboende.

Tillväxt genom företagande

Den svenska politiken har under många år präglats av en misstänksamhet mot företag och då framförallt små företag. I sann Saltsjöbadsanda har arbetsmarknadens parter ingått avtal som passat fackföreningarna och storfinansen. De små företagen har snällt fått rätta sig efter vad dessa dominerande parter har avtalat. Det fanns en tid då detta skapade lugn och ro på arbetsmarknaden och var en del av den svenska modellen. Men i en tid då industrialismen har ersatts av tjänste- och informationssamhället har denna modell blivit hämmande istället för uppbyggande.

Vad kräver SPI Välfärden?

Avskaffa sjuklöneansvaret för de mindre företagen
De två veckornas sjuklöneansvar för anställda slår hårt mot de små företagen. Dessa regler är illväxthämmande och måste omgående tas bort för företag med tio anställda och färre.

Minskad regelbörda för företagande
De så kallade 3:12-reglerna som riktas mot fåmansföretagen måste på sikt försvinna helt.

Ett socialt skyddsnät på rättvisa villkor
Det är nödvändigt att vi finner former för att ge företagare och framförallt nyföretagare rättvisa och likvärdiga sociala nätverk, som fackföreningarna kräver för anställda.

Ett modernt lärlingssystem
Det måste bli möjligt för ungdomar som vill lära ett yrke, i stället för att läsa på gymnasie- eller högskolenivå, att kunna erbjudas en lärlingsutbildning med en mindre lön under utbildningstiden.

En reformerad arbetsrätt
Vid nödvändiga nerdragningar måste företagets överlevnad kunna vägas mot gällande turordningsregler.

Offentliga upphandlingar
Upphandlingsreglerna måste anpassas så att mindre, lokala, stabila leverantörer inte utestängs genom alltför omfattande regelverk.

Tillåt vinster i välfärden
Diskrimineringen av kvinnor oavsett om det gäller lönenivå eller i bolagsstyrelserna står högt på den politiska agendan. Men när det kommer till företagande i branscher som domineras av kvinnlig arbetskraft, är det stopp. Vi anser det nödvändigt för Sverige att branscherna inom skola, vård och omsorg får växa och utvecklas.

Våra ställningstaganden:

Jobben
Det finns c:a 300.000 företag med minst en anställd i Sverige. Av dessa är det endast c:a 7.000 företag som har mer än 50 anställda. De större företagen drar ner på sin personal i Sverige, genom nedläggningar och utflyttningar. Nettotillskottet av arbetstillfällen tillkommer genom att de små företagen anställer fler än de stora företagen drar ner.

Ofta lyfts arbetsgivarna fram i ett mindre bra perspektiv i den svenska arbetsmarknads-debatten. Men fundera en stund, ordet arbetsgivare är bildat av två positiva ord. Arbete och givare. En arbetsgivare är någon som ger arbete till någon annan. Och betalar för detta.

Småföretagare och entreprenörer
Attityden mot småföretagande måste förbättras i vårt land, inte bara i tal utan även i handling. Spelreglerna för att starta, driva och utveckla små företag måste förenklas och förbättras från grunden. Ingen blir entreprenör för att ”smita från skatten”. Det finns både snabbare och mindre riskfyllda sätt att skatteplanera. Entreprenörer ska belönas och stödjas, inte misstänkliggöras, bestraffas eller överbeskattas.

Avskaffa sjuklöneansvaret för de mindre företagen
De flesta små företag tar stort ansvar för sin personal och deras arbetsmiljö. Inte minst på grund av att ägarna ofta verkar och lever med personalen, i samma arbetsmiljö. De två veckornas sjuklöneansvar för anställda slår hårt mot de små företagen. Det torde inte vara svårt att begripa att frånvaron av en anställd i ett företag med fem anställda, slår betydligt hårdare än i ett företag med femtusen anställda. I en frisersalong tvingas ägaren att ta av sin lön för att betala sjukersättning till en anställd. Dessa regler är tillväxthämmande och måste omgående tas bort för företag med tio anställda och färre.

Minskad regelbörda för företagande
De små företagen måste få en regelbörda som gör det möjligt att koncentrera sig på att utveckla företaget, så att fler kan anställas. Onödiga regler måste bort och nödvändiga regler förankras i den verklighet som företagen arbetar. De så kallade 3:12-reglerna som riktas mot fåmansföretagen är otidsenliga och andas missunnsamhet och avundsjuka.
Reglerna kring bilförmån är ett exempel på regler som blir absurda och motverkar tillväxt i de små företagen. En hantverkare måste kunna ställa sin bekväma servicebil, vid hemmet.

Ett socialt skyddsnät på rättvisa villkor
När en människa lämnar en anställning, av egen vilja eller på grund av att ett företag gör neddragningar eller annan orsak och denna person startar ett eget företag, upphör i princip alla sociala nätverk att fungera. Sjukskrivningsregler, pensionsregler och all den trygghet som varje anställd tar för given, gäller inte längre.

Många, framförallt kvinnor, uppger att dessa brister i trygghetssystemen är det största hindret för att starta företag. Det är anmärkningsvärt att politiken fokuserar på andelen kvinnor i de börsnoterade bolagens styrelser, utan att ägna en tanke åt antalet kvinnor som startar företag. Debatten skulle naturligtvis vara besvärande för de partier som vill begränsa företagandet.

Det är nödvändigt att vi finner former för att ge företagare och framförallt nyföretagare rättvisa och likvärdiga sociala nätverk, som fackföreningarna kräver för anställda.

Ett modernt lärlingssystem
Fackföreningarnas krav på avtalsenlig lön för alla är den enskilt största anledningen till den stora ungdomsarbetslöshet som råder i Sverige. Såväl socialdemokrater som moderater vill lösa denna arbetslöshet med olika bidragssystem. Vi tror att de flesta ungdomar är beredda att ta en lärlingsanställning med lägre lön, men med garanterad utbildning. En anställning som skulle ge erfarenhet, kunskap och fördjupade färdigheter. De som påstår att ett sådant system skulle vara det samma som lönedumpning är inte intresserade av att lösa ungdomsarbetslösheten, enbart trygga sin egen tillvaro. Inom många yrken är den första anställningen oerhört viktig för vidare utveckling.

Rättssäkerhet för små företagare
Företagare har inte samma rättsäkerhet som andra medborgare. I en tvist med en myndighet är det företagaren som ska bevisa sin oskuld, inte myndigheten som ska bevisa skulden. Ofta hinner myndighetens krav försätta företaget i konkurs, innan den rättsliga processen är avslutad. En friande dom i högre instans hjälper inte. Ett förslag är att det finns en obligatorisk statlig försäkring som täcker upp för företaget under den tid som processen pågår. Ett annat förslag är att tjänstemannaansvaret återinförs.

Reformerad arbetsrätt, turordningsreglerna i LAS
När ett litet företag tvingas minska sin personal är det inte rimligt att anställningstid och ålder är ensamt avgörande faktorer. Den äldre arbetskraften får inte diskrimineras. Men det är viktigt att en helhetsbedömning av företagets fortsatta konkurrenskraft också vägs in. Om så ej blir fallet kommer företagets framtid att riskeras och fler arbetstillfällen försvinna.

Ett företag som drabbas av minskad efterfrågan behöver snabbt kunna anpassa sina kostnader. Den tid som förhandlingsproceduren för närvarande tar, är ibland lika lång som de anställdas uppsägningstid, sammanlagt kan företaget tvingas ha för stora lönekostnader i tolv månader. Denna tidsåtgång måste, via bindande lagstiftning, radikalt minskas.

Offentliga upphandlingar och kommunala verksamheter
Offentliga upphandlingar utformas ofta så att lokala, mindre leverantörer sållas bort på ett mycket tidigt stadium. Det kan handla om krav på certifiering eller kollektivavtal.
Ofta införs dessa kriterier på grund av bekvämlighet hos handläggande tjänstemän och politiker. Vi måste bli minst lika bra som övriga Europa på att ta hand om det lokala näringslivet.

Det är inte ovanligt att kommuner driver skattefinansierade verksamheter som direkt konkurrerar med lokala företag. Det kan vara allt från gym till bilverkstäder, verksamheter som ligger långt från det kommunala uppdraget. Dessa verksamheter måste förbjudas i lag.

Riskkapitalist – ett modernt skällsord
Banker lever på att handla med pengar. Deras vinst ligger i att man tar mer betalt för att låna ut pengar än man gör för att låna in pengar. En annan viktig strategi är att, i största görliga mån, försäkra sig mot kapitalförluster. Banker är inga sociala inrättningar.
Banker är inga riskkapitalister. När en mindre företagare vill låna pengar för sin verksamhet, görs en riskbedömning av banken. Om affärsidén verkar bra, är man beredda att låna ut pengar. Vanligtvis täcker man upp hela sin risk genom inteckningar i verksamheten och säkerheter som ställs ut av företagaren.

De flesta entreprenörer sätter in hela sitt egna kapital i verksamheten. Dessutom ställer de säkerhet i den egna bostaden och sina framtida intäkter. De små företagarna, som vi vet är förutsättningen för den svenska välfärden, är också de största riskkapitalisterna. De riskerar allt, inte enbart sina pengar. Dessa får aldrig blandas samman med dem som driver verksamheter med kortsiktiga, spekulativa mål.

Kvinnligt företagande, vinster i välfärden
”Förbud mot vinster i välfärden” har blivit ett hånfullt och ständigt upprepat mantra inom svensk politik. Att göra vinster inom skola, vård och omsorg har blivit mycket fult. Argumenten är rent politiska och syftar till det slutgiltiga målet att socialisera skola, vård och omsorg i vårt land. Det är fult att tjäna pengar på sjuka! Men, det är inte fult att tjäna pengar på vindkraft eller boenden för asylsökande och ensamkommande flyktingbarn. Debatten haltar betänkligt.

SPI Välfärden är emot all form av kortsiktiga, spekulativa verksamheter i välfärden. I detta inbegriper vi all skattefinansierad eller skattesubventionerad verksamhet. Men vi välkomnar alla entreprenörer som vill starta och driva verksamheter som utvecklar vår gemensamma välfärd.

Inom skola, vård och omsorg är det mest kvinnor som är verksamma. Det är också kvinnor som nu vill driva företag inom dessa sektorer. Att försvåra för dem, samtidigt som man driver kvotering i bolagsstyrelserna som ett feminint mål, är inget annat än hyckleri.

Framtiden
Sverige har en ljus framtid om vi börjar se möjligheterna, inte svårigheterna, med ett självständigt och tämligen fritt växande näringsliv, i det lilla formatet.

En skola för lärande

Den svenska skolan har hamnat i en återvändsgränd. Ingen annan offentlig verksamhet har utsatts för så mycket tyckande och experimenterande som just utbildningsväsendet i vårt land. Varningssignalerna har duggat tätt under de senaste tjugo åren. De är helt samstämmiga, ”gör om, gör rätt”. Det är dags för en skola där man sätter lärandet i fokus.

Vad kräver SPI Välfärden?

Förstatliga skolan
Den svenska skolan har gått kräftgång sedan den kommunaliserades. Om huvudmanna- skapet flyttas från kommunerna till staten, kan löneutveckling och anställningsvillkor för lärarna samordnas över riket. Ett förstatligande av huvudmannaskapet för skolan skulle också lösa stora delar av de problem som finns inom friskolorna, med icke utbildad, obehörig personal och betygsinflation.

Skärpta intagningskrav till lärarutbildningen
Lärarutbildningen måste grunda sig på kompetens. Utbildningen ska därför vara reglerad så att endast de som har tillräckliga baskunskaper och prövad lämplighet för läraryrket kommer in. Kraven för att få en godkänd examen måste också höjas.

Karriärtjänster
Duktiga lärare ska ha möjligheter till karriärtjänster, särskilt välbetalda tjänster där deras kompetens tas till vara för att utveckla pedagogik eller vara mentorer åt nyutexaminerade lärare. Förstelärare är en bit på vägen, men denna reform har inte hanterats på rätt sätt ute i kommunerna. Många lärare som idag är mellan 55 år och pensionsålder, har stor erfarenhet och kompetens att förmedla till yngre kollegor.

Lärarna ska vara lärare
Undervisning ska bygga på vetenskap och väl beprövad erfarenhet. Lärarna ska syssla med utbildning, inte tyngas av en omfattande och ständigt växande administration.

Yrkesförberedande utbildningar och lärlingsutbildning
Elever som har en klar önskan om att utbilda sig inom ett specifikt yrke, ska ges möjligheter till detta i gymnasiet. Likaså vill vi satsa på lärlingsutbildning i direkt samarbete med näringslivet.

Inför kvalitetssäkrad examen
Betygssystemet i den svenska skolan har förändrats ett stort antal gånger under de senaste femtio åren. Man har också diskuterat från vilken ålder betyg ska ges. Alla dessa diskussioner har varit tämligen meningslösa när slutmålet för grundutbildningen, examen har tagits bort. Det är som ett långlopp utan mål. Att införa en särskild kvalitetssäkrad examen för studiemotiverade elever, som ger inträde till universitet och högskola, ser vi som en kvalitetshöjning av den svenska skolan. En sådan examen blir också en garanti för att de som erhåller den faktiskt är förberedda för och kompetenta att klara av högre studier. Enklare linjer på gymnasiet ska inte vara genvägar till universitet och högskolor.

Högskoleprovet
Vi vill behålla högskoleprovet som en ingång till högre studier för elever vilka blir studiemotiverade senare i livet.

Våra ställningstagande:

Nedmonteringen av den svenska skolan
Det finns väl inget som det har förändrats och experimenterats så mycket med som just den svenska skolan. Allt detta har inte lett till några förbättringar för elever, lärare eller resultat. Snarare visar de senaste Pisa-rapporterna på nedslående resultat och stora brister i det svenska skolsystemet. Det kommer att krävas genomgripande förändringar inom många områden för att få svensk skola på fötter igen.

Under mitten av 60-talet fick socialdemokraterna för sig att det fanns en social orättvisa inbyggd i studentexamen. Därför togs den bort från och med 1969. Det svenska folket skulle inte utbildas med spetskompetens, vi skulle lära oss bli allmänt goda samhälls- medborgare. Numera kan ungdomar med underkända betyg över hela linjen, stå med vit mössa på ett lastbilsflak och sjunga ”fy fan vad jag är bra”! Det är naturligtvis förödande för hela gymnasieskolan att ”studenten” är devalverad till platt ingenting.

På 90-talet genomdrev Göran Persson (S), trots hårt motstånd, kommunaliseringen av skolan. Detta är och var starten för den segregerade skolan. I dag finns det väl ingen inom (S) som är beredd att försvara denna ”reform”. Och definitivt ingen inom Alliansen.

I samband med kommunaliseringen av skolan, började också degraderingen av läraryrket. Lektorer och adjunkter blev gymnasielärare, för att senare helt enkelt bli pedagoger. Med försämrade lönevillkor och utraderad status i klassrummet blev det tidigare så viktiga yrket lärare ett låglöne- och lågstatusyrke. Detta var en medveten politisk process!

Gymnasieskola och näringsliv i gynnsam samverkan
Elever som totalt saknar intresse för vidare studier i teoretiska ämnen tvingas idag att efter avslutad grundskola tillbringa ytterligare tre år på gymnasiet. Detta har visat sig vara förödande, inte bara för eleven själv, utan även för kamraterna. Avhoppen från gymnasiet är årligen många och ett stort antal elever går ut med F i flera ämnen.

De elever som hellre vill läsa en inriktning som leder direkt till ett specifikt yrke, ska därför ges möjlighet att inom gymnasieskolans ram gå en yrkesförberedande utbildning, som t.ex. handel och kontor eller barn och fritid. I en sådan utbildning varvas teoristudier med omfattande praktik.

Ytterligare en möjlighet inom gymnasieskolan bör vara moderna lärlingsutbildningar direkt kopplade till olika företag och branscher. Dessa ska i huvudsak genomföras på en arbetsplats och direkt leda till jobb på företaget, som t.ex. rörmokare, plåtslagare eller florister. Den teoretiska delen av lärlingsutbildningen ska kunna läsas som specifika kurser på gymnasieskolan.

Kvalitetssäkrad examen för universitets- eller högskolestudier
I Sverige har det alltför länge varit illa att öppet våga satsa på duktiga elever. Om vi vill ha tillbaka något av den spetskompetens som Sverige tidigare varit känt för, måste vi också ha en examen som är värt namnet. De elever som har förutsättningar för och vilja till vidare studier på universitet och högskolor ska därför ges möjlighet att gå i klasser på gymnasiet med likasinnade kamrater för att få den studiero, motivation och de utbildningsmöjligheter som krävs för detta. Denna gymnasieutbildning ska leda till en kvalitetssäkrad examen som visar att eleven är kvalificerad och kompetent för vidare studier på universitet eller högskola.

Lärarutbildningen
”Kan man inte bli något annat, kan man ju alltid bli lärare…” Denna sanning måste det snarast bli en ändring på. Sverige behöver duktiga och välutbildade lärare som kan ansvara för att även kommande generationer står väl rustade inför framtiden. Men lärarutbildningen har fått så låg status att den bedöms som en räddningsplanka om man inte får arbete på lagret i en välkänd livsmedelskedja.

Det finns i princip inga intagningskrav på lärarutbildningen längre, vilket innebär att man under ett antal år framöver kommer att släppa ut en hel del lärare som varken är lämpliga eller har färdigheter för att lära ut någonting till de barn och ungdomar de får ansvar för. Detta innebär också att politiska initiativ på skolområdet kommer att vara svåra, för att inte säga omöjliga, att genomföra eftersom det mycket snart uppstår en brist på kompetenta och motiverade lärare. Det är därför hög tid att vi ställer krav på lärarutbildningen och blivande lärare.

En klart förbättrad löneutveckling, kombinerad med kraftigt höjda intagningskrav, skulle med all säkerhet snabbt förändra bilden. Vi kan inte heller bortse från behovet av en kompetenshöjning hos dem som ansvarar för och arbetar med lärarutbildningen.

Föräldrarnas ansvar måste stärkas
Som ett naturligt led i vår uppfostran till goda samhällsmedborgare har också föräldrarnas ansvar för barnen, alltsedan sextiotalet, övertagits av samhället. De små barnen börjar ofta redan som ettåringar på förskola Därefter ska skolan ta över ansvaret.

Det har gått så långt att många föräldrar helt har tappat greppet om sina barn och inte längre ser sitt eget föräldraansvar för barnens utveckling, förrän det har gått snett. Och då är det dags att utkräva ansvar! Då blir föräldrarna plötsligt ombud för sina barn gentemot lärarna och skolan. Därefter kräver man upprättelse eller till och med skadestånd. Många föräldrar är också snabba på att anmäla till skolverket om de t.ex. inte tycker att deras barn har fått rätt betyg. Vi frågar oss var föräldrarna fanns, när de verkligen behövdes.

Elevdemokratin
Ett viktigt inslag i de olika experiment som skolan har utsatts för, är det ökade inflytandet för eleverna. Skolan är en arbetsplats för elever, så väl som för lärare. Men eleverna är också det ”råmaterial” som lärarna är satta att förädla och utveckla. Att ställa krav är att bry sig! Lärarna måste få börja ställa krav på eleverna utan att det står i konflikt med elevdemokratin.

I dagens svenska skola har lärarens roll i klassrummet förvandlats från en överordnad till en medarbetare för eleverna. Detta utökade kompetenskrav på lärarna rimmar illa med sänkta utbildningskrav. En skicklig lärare kan styra eleverna och skapa ett bra arbetsklimat, medan en mindre skicklig lätt tappar kontrollen. När läraren tappar kontrollen i klassrummet, drabbas alla. Läraren, de duktiga eleverna och de elever som behöver hjälp. Skolan blir då en dålig arbetsplats för alla.

Kompetenskrav
Talet om behöriga och obehöriga lärare visar bara den brist på förståelse från dagens politiker för skolarbetet. Det förekommer att obehörig personal arbetar på en skola, men en lärare är de facto utbildad. Ingen kan vara obehörig lärare, lika lite som någon kan vara obehörig polis eller obehörig läkare. Obehörig lärare är ett uttryck som uppfunnits av kommunala politiker med besparingar i blicken. Om vem som helst kan sköta arbetet i klassrummet, varför ska man då ge en bra löneutveckling till de som utbildat sig i yrket?

Äldreomsorg i ett föränderligt Sverige

Det svenska samhället är inne i en kraftfull förändring. Genom invandringen blir vi fler. Både gamla och unga. Dessutom lever många av oss mycket längre, än bara för femtio år sedan. Trycket på samhällets omsorg om medborgarna ökar från alla håll. Vi börjar se en tydlig tendens till att resurserna inte fördelas på ett rättvist och framsynt sätt. Den kortsiktiga budgeten får ta över i kommunernas ambitioner att tillfredsställa de som låter mest. Tyvärr har dagens gamla inte för vana att låta eller kräva. Morgondagens gamla kommer att agera på ett, för de styrande, helt nytt sätt.

I SPI Välfärdens Sverige ska omsorgen om våra äldre präglas av humanistisk kompetens, ett personligt och medmänskligt omhändertagande, tillgänglighet, kontinuitet, flexibilitet och säkerhet oavsett om man bor i någon form av äldreboende eller i det egna hemmet.

Vad kräver SPI Välfärden?

Rätten till äldreboende
Vi kräver att var och en som fyllt 85 år ska ha lagstadgad rätt till ett äldreboende, utan någon behovsprövning. På samma sätt som kommunerna planerar för behoven av förskoleplatser och platser i skolan, kan man planera för behoven av olika former av äldreboenden.

Rätten att få åldras tillsammans
För de par som vill fortsätta att leva tillsammans, även om en av dem hamnar på äldreboende, handlar det om livskvalitet och trygghet i vardagen. År 2012 genomfördes lagförslaget om en garanti för parboende. Långt ifrån alla kommuner tillämpar lagen. För SPI Välfärden är det ett absolut krav att alla kommuner följer lagen och i sin framtida planering av äldreboende beaktar behovet av parboende.

Maten för äldre får inte vara föremål för besparingar
Oavsett vilket boende som äldre med omsorgsbehov har, ska de ha rätt till en god och näringsriktig mat. Det är mycket kortsiktig ekonomisk planering att dra in på detta.

Tandvården för äldre ska vara en del av sjukvården
Många äldre väljer bort tandvård av ekonomiska skäl. När munhygienen blir eftersatt bäddar man för ett nedsatt immunförsvar och diverse åldersrelaterad sjukdomar. Vi kräver att tandvården för pensionärer inordnas i den allmänna sjukvården och dess högkostnadsskydd.

Våra ställningstaganden:

Rätten till äldreboende
SPI Välfärden anser att fler boenden med olika servicenivåer behöver byggas. Det är inte värdigt att personer över 90 år som önskar annat boende, ska behöva överklaga till förvaltningsrätten för att få rätt till en plats på ett äldreboende. Att bygga fler och varierande bostäder för äldre skulle gynna hela samhället genom de flyttkedjor som då naturligt uppstår. Äldre och i många fall ensamstående ska inte tvingas att bo kvar i sin villa eller stora lägenhet mot sin vilja och vara hänvisade till hemtjänstens insatser.

De äldres ensamhet ska inte förringas. Ensamhet, sorg och rädsla påskyndar sjukdomar myckets snabbare än man tidigare trott. Man ska inte behöva befinna sig några få månader från döden och i ett bedrövligt skick, för att komma ifråga för en plats på ett äldreboende. Det talas så fint om valfrihet. Men är man över 90 år gammal och anses för frisk för att få flytta till ett äldreboende, då saknas valfriheten. Rätten att bo kvar hemma är inte samma sak som skyldigheten att bo kvar i sitt hem.

Rätten att få åldras tillsammans
Det är omänskligt att sära på makar som levt ett långt liv tillsammans. För de par, som inget hellre vill än att få fortsätta leva tillsammans, handlar detta om livskvalitet och trygghet i vardagen. Den 1 november 2012 genomfördes lagförslaget om en garanti för parboende. Den slår fast att äldre människor som varaktigt har levt och bott tillsammans också ska kunna fortsätta att göra det även när den enes behov kräver särskild boendeform.

Lagändringen har trätt i kraft, men det har visat sig att långt ifrån alla kommuner har skapat förutsättningar för att kunna tillämpa lagen. För SPI Välfärden är det ett absolut krav att alla kommuner följer lagen och även i sin framtida planering av äldreboenden beaktar behovet av parboende.

Maten och måltiderna för våra äldre
Maten och måltiden kan vara en av få guldstunder i en äldre människas vardag. Maten är viktig, inte bara ur näringssynpunkt, utan även för hälsan och livskvalitén. Måltiden är så mycket mer än bara maten. Förutom näring ska måltiden också ge njutning och gärna en stunds gemenskap.

Åldrandet i sig gör att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför viktigt att äldre människor ges möjlighet att uppleva måltiderna som något positivt. De äldre som har fått chansen och rätten till en plats på ett äldreboende kanske får kanske lättare dessa behov tillfredsställda.

För den delen av vår äldre befolkning som inte är tillräckligt gamla, sjuka eller dementa för att platsa på ett äldreboende, är situationen oftast en helt annan. Där distribuerar hemtjänstens personal ut hela veckans färdiglagade vakuumförpackade matlådor en gång i veckan. Dessa placeras i kylen och ska sedan tas fram efterhand för att värmas i mikrougn när det blir matdags.

Dålig matsituation får negativa konsekvenser
Kommunerna ser matlådorna som en enkel, bra och billig lösning. Den färdigförpackade maten har tillagats i storkök, kanske rentav i en annan del av landet. Den är upphettad och tillagad i sin plastförpackning och därefter nerkyld. Redan i den här processen går det mesta av näringsämnena förlorad, eftersom näringsvärdet snabbt minskar vid temperaturskiftningar.

Den vakuumförpackade färdigmaten luktar oftast inte gott och ser sällan apatitlig ut. Alltför många som bor ensamma kvar i hemmet tillbringar även måltiderna i sin ensamhet. Det finns många vittnesmål om äldre som inte äter upp maten. SVT har genomfört en kartläggning som visat att hälften av maten går i soporna. SPI Välfärden ser en stor risk i att äldre helt enkelt väljer att inte äta och därför drabbas av undernäring.

Undernäring leder till svaghet, ökad risk för fallolyckor, svårläkta sår, nedsatt immunförsvar, förvirring och depressioner. SPI Välfärden menar att kommunerna måste ta ett betydligt större ansvar för att maten som serveras till våra äldre håller en hög kvalitet samt att maten serveras i en trivsam måltidsmiljö. SPI Välfärden poängterar vikten av att främja livskvalitet och motverka undernäring.

Munhygien, tandhälsa och tandvård för våra äldre
Att få känna sig ren, fräsch och lukta gott är en självklarhet för vårt allmänna välbefinnande och vår livskvalitet. Daglig munvård är nödvändig för att må bra. Detta fungerar alldeles utmärkt så länge de äldre kan klara sin munhälsa själva.

Även om kroppen lever längre kan man statistiskt visa att tandhälsan försämras med åren. Medicinering och olika sjukdomstillstånd tär hårt på den förut så friska och välskötta munnen. Det är viktigt att den finns bra rutiner för god mun- och tandvård i den dagliga omvårdnaden av våra äldre, vare sig de bor på äldreboende eller i det egna hemmet.

Ofta ges munnen en låg prioritet ur omsorgssynpunkt beroende på att många saknar specialistkunskap. Trycket på vård- och omsorgsgivare gör också att tiden för munhälsa sällan finns. Förekomsten av tandsjukdomar ökar med åldern. Detta medför också att äldre människor har svårare att bevara en god tandhälsa och därmed även har ett större behov av tandvård. SPI Välfärden menar att det nuvarande statliga tandvårdsstödet bör omarbetas så att högkostnadsskyddet blir relevant i förhållande till dagens kostnadsläge.

Hälso- och sjukvård i en rättvis välfärd

SPI Välfärden vill se en hälso- och sjukvård som präglas av humanistisk kompetens, ett personligt och medmänskligt omhändertagande, tillgänglighet, kontinuitet, flexibilitet och säkerhet. Politiken ska inte, som nu, detaljstyra vården. Politiken ska ha visionerna, peka mot målen och ange de ekonomiska ramarna. Professionens uppgift ska vara att utforma vården därefter.

Merparten av en regions budget går till sjukvården. Verksamheten inom sjukvården kännetecknas av patientköer, ökad byråkrati, stora omorganisationer och omfattande upphandlingar. Oavsett om vi har ett borgerligt eller socialistiskt styre, drivs sjukvården på ett icke kostnadseffektivt sätt.

Vad kräver SPI Välfärden?

Precis som skolan, är hälso- och sjukvården ett område som tydligt visar på nackdelarna med den blockpolitik vi har i vårt land. Framtida förändringar måste baseras på det som är bäst för personal och patienter. Politikerna måste avstå från ideologiska överväganden kring dessa stora och viktiga samhällsfunktioner.

Lönepolicy och fortbildningsmöjligheter
SPI Välfärden kräver att regeringen snarast tar ansvar för att fler läkare utbildas. I det framtida Sverige, där man räknar med en drastisk ökning av den äldre befolkningen, är utbildningen av geriatriker mycket angelägen. Vi kräver också att lönebildningen för sjuksköterskor ses över så att vi slipper se välutbildad personal försvinna till andra länder. Ständigt återkommande bekymmer under sommartid och fackliga strider är heller inget som ökar förtroendet för administrationen av den svenska sjukvården.

Besparingar och neddragningar 
Inga besparingar får ske i ”produktionen”. Om sjukvården måste spara ska detta ske på den politiska och högsta administrativa nivån. Det är för övrigt här som de privata alternativen gör sina största besparingar.

Omorganisationer
Inga nya omorganisationer får ske av ideologiska skäl.

Primärvården
Ett byråkratiskt mottagande på en vårdcentral är inte acceptabelt. Patienterna ska bemötas som kunder, inte undersåtar. En vårdcentral ska inte kunna avvisa tyngre patienter till förmån för patienter med enklare åkommor.

Vårdplatserna och kommunernas ansvar
Det ska finnas en beredskap inom kommunerna att snabbt tillhandahålla akuta korttids- och mellanvårdsplatser vid behov. Det ska också finnas möjlighet att fatta akuta biståndsbeslut vid hastigt påkomna vårdbehov, för att inte ytterligare belasta sjukhusets vårdavdelningar. Medicinskt färdigbehandlade patienter ska få möjlighet att tillfriskna med hjälp av kvalificerade rehabiliteringsinsatser.

Specialistsjukvården
Kvinnosjukvården ska fungera optimalt. Männens rätt till PSA-test för att utesluta sjukdomar och cancer i prostatakörteln ska tydliggöras.

Åldrad kropp känslig för läkemedel
SPI Välfärden föreslår därför att det inrättas ett nationellt gemensamt journalsystem. Ansvaret för regelbunden läkemedelsöversyn ska ligga hos primärvården och den husläkare man har valt. Det är också viktigt att patienten och anhöriga får möjlighet att delta i besluten om medicinering.

Höjd livskvalitet med äldrevårdscentral
Barnavårdscentraler (BVC) och mödravårdscentraler (MVC) är idag helt naturliga inslag i den svenska sjukvården. Dessa har funnits länge och har lett till att hälsan för småbarn och deras mödrar radikalt har förbättrats. SPI Välfärden kräver att äldrevårdscentraler (ÄVC) inrättas i alla kommuner.

Ett ”friskskatteavdrag” även för golf
SPI Välfärden kräver att det införs ett ”friskskatteavdrag” för pensionärer på 5.000 kronor per år, att användas för den egna friskvården. Detta ska även gälla för medlemskap i en golfklubb. En mormor kan tävla på samma villkor med sitt barnbarn.

Våra ställningstaganden:

Behoven ska styra
Det är befolkningens medicinska behov som ska styra vården. De svårast sjuka och de små barnen ska prioriteras i första hand. De orimligt långa köerna till olika sjukvårdande behandlingar måste minska. Huvuddelen av tid och kostnader ska inte läggas på byråkrati. Patienterna och vården ska alltid vara det primära. Vården och tillgängligheten måste i första hand anpassas efter patienternas behov, men samtidigt utföras på ett kostnadseffektivt sätt.

Läkarbrist, lönepolicy och fortbildningsmöjligheter
Problemen inom sjukvården är huvudsakligen orsakade av läkarbristen. I dagsläget saknas ett par hundra läkare på vårdcentralerna i Sverige och sjukhusen är ofta underbemannade på läkare. SPI Välfärden menar att regeringen snarast måste ta ansvar för detta genom att prioritera utbildningstakten av läkare. I det framtida Sverige, där man räknar med en drastisk ökning av den äldre befolkningen, är utbildningen av geriatriker angeläget.

Sjuksköterskebristen är ytterligare ett problem. Till stor del kan den bero på att löneutvecklingen har släpat efter, vilket medför att välutbildad personal som sjuksköterskor och barnmorskor istället väljer att arbeta utanför Sverige. Det är ett stort misslyckande som omgående måste rättas till.
Det råder även brist på specialistutbildade sjuksköterskor. Utbildningsmöjligheterna och intresset av att gå vidare i sin kunskapsutveckling är en mycket viktig angelägenhet som SPI Välfärden vill uppmärksamma. Redan i dag måste man stänga vissa intensivvårds-platser för att det inte finns tillräckligt med specialistkunnande.

Besparingar och neddragningar
De stora löneökningarna inom sjukvården sker på olika chefsnivåer, medan sjuksköterskor och undersköterskor får stå tillbaka. När besparingar genomförs sker detta nästan alltid i ”produktionen”. Under lång tid har man dragit ner på antalet undersköterskor och i stället låtit sjuksköterskor överta deras arbetsuppgifter.

Satsningar på företagsutvecklare, inkubatorer och andra verksamheter som inte ryms inom huvudansvaret för sjukvård och kollektivtrafik är verksamheter som man kan spara in på. Sponsring av golftävlingar, nöjesarrangemang och andra dylika arrangemang måste läggas ner tills pengar finns för detta. Omfattningen av administration och politisk organisation måste givetvis ses över innan man gör besparingar i sjukvården eller funderar på ytterligare skattehöjningar.

Omorganisationer
Oavsett vilken majoritet som styrt, så har arbetet med vården präglats av ständiga omorganisationer och omflyttningar av personal. Mestadels har detta styrts av politiskt ideologiska idéer. Sammanslagning av stora sjukhus till gigantiska enheter skapar enbart mer byråkrati och skenande kostnader. Stordriftsfördelar kan skapas inom industrin, men inte inom en individanpassad verksamhet som sjukvården. Varje större sjukhus ska vara sin egen förvaltning, men samarbete mellan sjukhusen ska vara en självklarhet.

Primärvården
Primärvården är och ska vara en väsentlig del av den öppna hälso- och sjukvården, där bassjukvården huvudsakligen ska utföras. Det är också dit man i första hand ska vända sig när man behöver vård, förutom vid livshotande tillstånd. Primärvården ska ansvara för grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande vård och rehabilitering. Endast livshotande tillstånd eller sjukdomar som behöver sjukhusets speciella medicinska och tekniska resurser ska specialistvården och sjukhusen ta hand om. Sjukhusens akutmottagningar och ambulanssjukvården ska inte behöva belastas av tillstånd som tillhör primärvårdens ansvarsområde.
Att fritt få välja sin läkare, psykolog, barnmorska med mera är, och ska i framtiden också vara, en självklarhet. Primärvården ska präglas av tillgänglighet, kontinuitet och närhet. Det ska självfallet vara regel att du får träffa samma läkare vid varje besök, den husläkare som du själv har valt och på den vårdcentral där du har ”listat dig”.
Ett byråkratiskt mottagande på en vårdcentral är inte acceptabelt. Givetvis ska du kunna gå in på din vårdcentral för att boka tid, istället för att behöva vänta i långa telefonköer hemma. En vårdcentral ska inte kunna avvisa tyngre patienter till förmån för patienter med enklare åkommor.

Vårdplatserna och kommunernas ansvar
Antalet vårdplatser måste ökas så att det motsvarar behoven, även vid förväntade toppar. Patienter får inte rutinmässigt placeras i korridorer, städskrubbar eller på avdelningar som inte är avsedda för deras vårdbehov. I dag är det uppenbart att förlossningsvården är underdimensionerad i förhållande till behoven. Bristen på barnmorskor är påtaglig.

Problemet med överbeläggningar och bristen på vårdplatser har alltsedan 80-talet varit ett välkänt fenomen. Färdigbehandlade patienter har tvingats ligga kvar på sjukhus, med överbeläggningar som följd. Kommunens hemsjukvård och äldreomsorg måste därför ta ett betydligt större ansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter. Dessa får inte belasta sjukhusets dyra vårdavdelningar så som sker idag. För att få till en effektivitet här, bör betalningsansvaret för färdigbehandlade patienter därför övergå till kommunen redan inom 48 timmar.
Det måste också finnas en beredskap inom kommunen som snabbt kan tillhandahålla akuta korttids- och eller mellanvårdsplatser vid behov. Det ska också finnas möjlighet att fatta akuta biståndsbeslut vid hastigt påkomna vårdbehov, för att inte ytterligare belasta sjukhusets vårdavdelningar. Medicinskt färdigbehandlade patienter ska få möjlighet att tillfriskna med hjälp av kvalificerade rehabiliteringsinsatser.

Specialistsjukvården
Den högspecialiserade sjukvården är lika viktig och värdefull som primärvården. Här behövs en omfattande samordning, inte bara inom regionerna, utan även inom landet som helhet. Det finns många olika och angelägna specialistområden, men vi väljer bara att nämna några som exempel.

Stroke är en komplex sjukdom som orsakas av både arv och miljö och drabbar människor i olika åldrar. Stroke innebär ett enormt lidande för individen och är även kostsamt för samhället. Vi kan spara miljoner genom att förbättra strokesjukvården. Det viktiga arbetet med att förebygga insjuknande i stroke måste intensifieras. Diagnos- och behandlings-metoder bör fortsätta att utvecklas.

Att kvinnosjukvården fungerar optimalt är en annan viktig fråga för SPI Välfärden, såväl som männens rätt till PSA-test för att utesluta sjukdomar och cancer i prostatakörteln.

Stafettläkarsystemet och hyrsjuksköterskor
Tanken med stafettläkare eller hyrläkare var från början god. Dessa allmänläkare var tänkta att arbeta tillfälligt på en vårdcentral, eller ett sjukhus, för att fylla ut vakanser.
I glesbygder, där det kan vara svårt att rekrytera fasta läkare, kan systemet fylla en funktion, men knappast i tätbefolkade områden som Stockholm, Göteborg eller Skåne. Systemet innebär främst en bristande vårdkontinuitet och därmed också en försämrad patientsäkerhet. Det kan även innebära ett brott mot HSL (hälso- och sjukvårdslagen), där rätten till en fast läkarkontakt finns lagstadgad. Stafettläkarna anses även vara kostnadsdrivande för huvudmännen inom vården.

För SPI Välfärden, som värnar om den åldrande befolkningen, ska kontinuiteten och ansvarstagandet stå så pass i fokus att stafettläkare inte bör komma ifråga. Det behövs läkare och sjuksköterskor som ser helheten hos individen, människan. Professionell hantverkskvalitet på en vårdcentral, där kontinuitet är ett av honnörsorden, kan aldrig utföras av tillfälligt ambulerande stafettläkare.

År 2013 blev bristen på sjuksköterskor tydlig i hela landet. Den dåliga personalpolitiken och de låga ingångslönerna för sjuksköterskor gör det svårt både att rekrytera och behålla sjuksköterskor. Därför har hyrsjuksköterskor blivit ett nytt begrepp med skenande kostnader för landstingen och försämrad patientsäkerhet som följd.

Åldrad kropp känslig för läkemedel
Övermedicinering är ett allvarligt fenomen och en stor risk för äldre som är viktigt att lyfta fram och åtgärda. Det normala åldrandet leder till kroppsliga förändringar som påverkar läkemedels omsättning och verkan. Detta medför ofta att effekterna av läkemedlen förstärks och förlängs. Njurfunktionen börjar avta redan vid 30 – 40-årsåldern och är halverad vid 80. Många läkemedel är beroende av njurfunktionen för att kunna lämna kroppen. Även hjärnan blir med åldern mer känslig för många typer av läkemedel.

När vi blir äldre och drabbas av diverse sjukdomar är det inte ovanligt att vården sprids ut på flera vårdgivare eller flera läkare. Övermedicinering, utskrivning av motverkande mediciner eller till och med mediciner som är skadliga i kombination, är inte ovanligt. Det kan inte vara meningen att äldre patienter, med stor tilltro till sina läkare, ska behöva kontrollera detta själva.

SPI Välfärden föreslår därför att det inrättas ett nationellt gemensamt journalsystem. Det primära ansvaret för regelbunden läkemedelsöversyn bör ligga hos primärvården och den husläkare man har valt, där patientjournalen ska visa en samlad bild av patientens totala medicinering. Det är också viktigt att patienten får möjlighet att delta i besluten om sin medicinering.

Höjd livskvalitet med äldrevårdscentral
Barnavårdscentraler (BVC) och mödravårdscentraler (MVC) är idag helt naturliga inslag i den svenska sjukvården. Dessa har funnits länge och har lett till att hälsan för småbarn och deras mödrar radikalt har förbättrats.

I Sverige har vi en stor åldrande befolkning och antalet personer över 80 år kommer inom bara några decennier att fördubblas. Vi måste därför kunna erbjuda äldrevårds-centraler (ÄVC) för de äldres vårdbehov och inriktningen bör vara personer över 75 år eller personer över 65 år med komplicerad demensproblematik. Personalen på ÄVC ska vara specialistutbildade läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och geriatriker som i team arbetar med de äldre ur ett helhetsperspektiv.
En ÄVC kan på ett tidigt stadium avhjälpa eller lindra sjukdomar som inte kräver sjukhusvård. Det förbättrar möjligheten för de äldre att få en adekvat vård, framför allt för de multisjuka och de som har komplexa vårdbehov. Läkemedelsanvändningen kan bättre uppmärksammas och felaktig användning förebyggas.
Det innebär också att människor som bor i vård- och omsorgsboenden kan få sin sjukvård direkt i boendet och inte behöver åka till akuten. Med en välfungerande ÄVC får den äldre en direktlinje in till vården, vilket innebär en snabb kontakt utan långa väntetider och omständliga knappval. Sammantaget kan detta leda till stora vinster för samhället i form av lägre vårdkostnader, men också för den enskilde i form av högre livskvalitet.

Färdtjänst och ambulanssjukvård
Färdtjänsten måste upphandlas med kvalitet och långsiktighet som honnörsord. Beställningscentralen ska finnas i respektive landsting, så att lokalkännedom, kännedom om rådande trafiksituation och väderlek kan utnyttjas och utvecklas. Förr var ambulansen enbart en transportorganisation. Idag ger man där avancerad akutsjukvård. Egenavgift för ambulans bör införas och vara avdragsgill gentemot kostnaden för läkarbesöket. På så sätt minskar riskerna att ambulans otillbörligt nyttjas, i fall då kollektivtrafik, taxi, färdtjänst, sjukresa eller eget fordon vore det rätta transportmedlet. Vidare bör organisationen av sjukresor utformas så att denna kan utföra alla typer av sjukresor där ambulans inte är nödvändig.

IT-lösningar
Övertron till IT-systemens förmåga att lösa alla problem är i sig ett eget problem. Upphandlingarna sker inte alltid på optimalt sätt, användarna är sällan inblandade och inkörningsproblemen underskattas nästan alltid. Ett felaktigt system som implementeras i en så stor och känslig verksamhet, stjäl betydligt mer tid än ett bra system sparar.

Vinster inom ”välfärden” SPI Välfärden är emot all form av kortsiktiga, spekulativa verksamheter i välfärden. I detta inbegriper vi all skattefinansierad eller skattesubventionerad verksamhet. Men vi välkomnar alla entreprenörer som vill starta och driva verksamheter som utvecklar vår gemensamma välfärd.

Inom vård och omsorg är det mest kvinnor som är verksamma. Det är också kvinnor som nu vill driva företag inom dessa sektorer. Att försvåra för dem, samtidigt som man driver kvotering i bolagsstyrelserna som ett feminint mål, är inget annat än hyckleri.

Ett ”friskskatteavdrag” även för golf
Genomsnittsåldern ökar i Sverige. Nya genombrott i bekämpningen av våra vanligaste sjukdomar gör att vi lever allt längre. Om vi inte lever ett aktivt liv, kommer detta på sikt att öka kostnaderna för vård och omsorg. SPI Välfärden vill därför införa ett ”friskskatteavdrag” för pensionärer på 5.000 kronor per år, att användas för den egna friskvården.

I detta sammanhang vill vi att riksdagen lyfter bort ”snobbstämpeln” och tillåter att detta avdrag även kan användas för att betala årsavgiften i en svensk golfklubb. Golf bedrivs i naturen, med socialt umgänge och ytterst få skaderisker för äldre. Sporten är dessutom, i sin konstruktion, en utomordentlig aktivitet att bedriva över generationsklyftorna. En mormor kan tävla på samma villkor med sitt barnbarn.

Rättsväsendet och polisen

Polisverksamheten är sedan 1965 en statlig angelägenhet och vi anser att den bör förbli statlig. Vi tror inte att en återgång till en kommunalisering av polisen löser fler problem än den skapar. Särskilt inte i en tid då arbetet med centralisering av polisen, från 21 regionala polismyndigheter till en enda myndighet, pågår.

Vad kräver SPI Välfärden?

Längre prövotid för villkorliga domar
Vi anser att prövotiden för villkorliga domar ska vara tre år i stället för två år.

För vissa brott ska villkorlig dom ej kunna utdömas
Villkorligt fängelse ska ej kunna dömas ut vid vissa brott, exempelvis mened och grövre brott, såvida inte synnerliga skäl föreligger.

Inte villkorligt för utländska medborgare
Villkorligt fängelse ska inte kunna medges utländsk medborgare som är bosatt i annat land.

Sänkt straffmyndighetsålder
Straffmyndighetsåldern ska sänkas till 14 år. Vi vill också att myndigheter ska reagera kraftigt när grova brott begås av unga tonåringar.

Ingen ”ungdomsrabatt” vid grova brott
Vid rån, våldtäkt, grov misshandel och mord, ska äldre tonåringar inte kunna få lägre straff på grund av ”sin ringa ålder”. Brottets straffskala ska gälla.

Brott mot äldre
Dessa brott ska anses vara ett grovt brott, såvida inte synnerliga skäl talar emot.

En mer tillgänglig polis
Vi vill att polisen blir mer tillgänglig och synlig för medborgarna. De äldre är rädda för att lämna hemmet, efter mörkrets inbrott. Detta är inte acceptabelt.

Våra ställningstaganden:

En tillgänglig polis
SPI Välfärden anser att polisens lokalisering, särskilt på mindre orter, för närvarande inte är tillfredsställande. Vi menar att det bör inrättas fler dygnet runt bemannade polisstationer, i syfte till att förkorta utryckningstiderna och möjliggöra en bättre bevakning av mindre orter och landsbygd. Ett verkligt samarbete mellan polis, skola och sociala myndigheter är en förutsättning för ett framgångsrikt förebyggande arbete. Polisnämnderna ska ges ett större inflytande.

Tydligare markering vid grova brott
Vi menar vidare att om en tonåring är kapabel till att begå grova våldsbrott så är vederbörande inte att betrakta som ett barn som ska slippa ifrån påföljd. Det ska inte heller vara lönsamt för äldre kriminella att anlita barn för att begå brott. En sänkning av straffmyndighetsåldern är en väg att gå. En tydligare markering än överlämning till de sociala myndigheterna är en annan väg. Föräldraansvaret måste också förtydligas.

Lagstiftningen
Lagstiftningstakten inom det straffrättsliga området är hög. Nyligen har både påföljdsutredningen och egendomsskyddsutredningen presenterat sina förslag till reformering av brottsbalkens bestämmelser (SOU 2012:34 och SOU 2013:85).

Brott mot äldre
SPI Välfärden menar att brott mot äldre i princip alltid ska anses vara ett grovt brott, såvida inte synnerliga skäl talar emot. Vi föreslår därför att katalogen över omständigheter som utgör ett grovt brott utökas till att även avse brott mot äldre (personer över 65 år).

Villkorliga fängelsestraff
Påföljdsutredningen vill bland annat slopa villkorlig dom och skyddstillsyn och ersätta dessa påföljder med villkorligt fängelsestraff i kombination med någon ytterligare sanktion, såsom böter, samhällstjänst, övervakning, hemarrest eller olika former av vård. Vi delar i princip utredningens förslag, med vissa undantag.

En hållbar miljö

En hållbar miljö i ett föränderligt klimat.
Människorna förstör miljön. Men hur mycket påverkar vi klimatet på lång sikt? Dagligen rapporteras från olika platser på jorden, om katastrofer som slår hårt mot livets alla sektorer, mot människor, djur och växtlighet, mot luft och vatten. Vårt allra viktigaste livsmedel är vattnet. Ett användbart dricksvatten är ett måste för vår överlevnad.

Vad vill SPI Välfärden?

En hållbar utveckling
Vi vill stödja en framtidsinriktad hållbar utveckling i landet. Framförallt med tanke på kommande generationer.

Gör anpassningar till förändrat klimat
Vi vill att Sverige, i vårt land, inom EU och i resten av världen arbetar för att människor och företag tar ansvar för sina verksamheter och hur de påverkar klimatet globalt och lokalt. Oavsett om vi går mot en istid eller varmare klimat, ska människan ta ansvar för sitt agerande gentemot kommande generationer och alla djurarter på vår planet. Vi måste vidta förebyggande åtgärder mot översvämningar vid vägbyggen och bostäder, så att förväntade vattenskador kan stoppas.

Skydda grundvattnet
I vårt land har vi, till synes, obegränsad tillgång till friskt och rent vatten. Detta är en tillgång vi måste värna om. SPI Välfärden vill att krav det ställs på kommuner och regioner att skydda grundvattentäkterna, att ta prover och göra regelbundna analyser av grundvattnet. Vi vill också att dessa kunskaper förmedlas till de länder vars vatten förstörs av skrupelfria multinationella koncerner. I detta sammanhang finns det även svenska företag med smutsiga fingrar.

Skydda Östersjön och insjöarna
Vi vill att våtmarker skapas för att ta hand om föroreningar och övergödning. Om vattnet passerar sådana på sin väg mot Östersjön, kan detta innanhav kanske räddas. Detta gäller även våra insjöar.

Skydda jordbruksmarken
Vår högst klassade jordbruksmark måste skyddas, vare sig den ligger i Skåne eller på andra platser i Sverige. Den måste sparas till framtida livsmedelsproduktion. Det sker alltför ofta att kraven på arbetstillfällen och attraktiva bostäder tar över, där ansvaret för kommande generationer borde väga tyngst.

Skydda den biologiska mångfalden
Vi måste värna om såväl botanisk som zoologisk mångfald i vårt land. Jordbruket har klarat detta alldeles utmärkt i tusentals år. Vi har samma ansvar i dag.

Premiera hållbar och miljöneutral energiproduktion
Konsumtion, produktion och omvandling av energi har i högsta grad samband med miljöns långsiktiga hållbarhet. Den ensidiga satsningen på vindkraft som förnyelsebar energikälla har skapat problem för andra former av energiproduktion, som exempelvis solenergi. Vi måste också släppa fram den forskning som kan skapa av rena och billiga energikällor.

Stoppa olje- och gasprospektering på Arktis och Antarktis
Ingen klimatpolitiker eller klimatdebattör är trovärdig så länge man inte gör allt för att stoppa stormakterna planer på att ge vår miljö och klimatet nådastöten, genom att borra efter olja och gas på polerna.

Våra ställningstaganden:

Klimatet har förändrats, många gånger
Klimatet på jorden har alltid växlat. Vi har haft torrtider, där en stor del av djur och växter försvunnit. Översvämningar som utplånat en stor del av allt människor byggt, uppfunnit och konstruerat. De stora istiderna har drabbat jorden lika hårt som torkan, men trots allt har en del av livet på jorden överlevt någonstans.

Ökade klimatförändringar
De flesta äldre människor har minnen från enstaka extremt kalla vintrar eller ovanligt heta somrar. Nu har mycket stora klimatförändringar inträffat flera år i följd, med värme, torka, regn, översvämningar och orkaner med vindstyrkor som förstör bebyggelse, vägar och andra livsviktiga dekar av infrastrukturen. En av orsakerna till detta är issmältningen vid polerna. Denna issmältning brukar inträffa som en mindre förändring i takt med årstiderna. När is i stora mängder smälter i de arktiska områdena, blir vattenmängden i haven större vilket påverkar vattennivån även vid stränder långt ifrån smältplatserna. Kallt och varmt vatten som möts i världshaven orsakar väderomslag som i sin tur skapar de förödande vågor och vindar, som drabbar kontinenterna. En del forskare, som arbetar med klimatfrågorna, ser den förstärkta växthuseffekten som en orsak till den ökade issmältningen. Växthusgaserna ger normalt ett stabilt klimat på jorden, men människans miljöföroreningar förstärker växthuseffekten till den grad, att de anses orsaka de senare årens förödande miljökatastrofer.

Haven mår inte bra
Östersjön är det närmaste större vatten vi har i vår närhet. Det omger största delen av den svenska kusten. Östersjön anses som ett av de mest förorenade innanhav som finns i världen. EU har länge arbetat med olika förslag att rädda Östersjön och Sverige är ett land som på allvar ansträngt sig för att göra något åt de skador som finns.

Döda bottnar är kartlagda. Fiskbeståndet är i fara, både vad gäller arters reproduktion samt innehållet av biocider, medicinrester och kemiska ämnen. Den som äter fisk kan ofrivilligt kan få i sig och skadas av alla dessa gifter och mediciner. Gravida kvinnor skall vara försiktiga med hur ofta man äter fisk. Detta är inte längre en försiktighetsprincip, det är blodigt allvar. Detta är inte enbart ett påbud längs kusten. Det gäller även i många insjöar och vattendrag, i hela Sverige.

Jorden mår inte bra
Nedsmutsningen av Östersjön orsakas till stor del av jordbruket och dess olika bekämpningsmedel och näringsämnen, som i sin tur också skadar den jord som våra livsmedel produceras på. Vi måste vara extra noga med att skydda denna jord, med tanke på kommande generationers överlevnad.

Bina och smådjuren mår inte bra
Det är brist på bin och humlor, för pollinering av skördar av olika slag. Det råder även brist på de nödvändiga smådjur och svampar som behövs under markytan.

Ansvaret för Östersjön
Våra grannar tar inte alltid del av det gemensamma ansvar som Östersjöländerna har. Men när vi kräver de nödvändigaste miljöåtgärderna av våra grannar, måste vi själva visa att vi har ett rent samvete, när det gäller. Här kolliderar ofta miljöfrågorna och kraven från ett jordbruk som pressas av konkurrensen från länder med mildare miljöregler.

Användandet av bekämpningsmedel
Vi har i Sverige hårda regler för vilka bekämpningsmedel och vilka foder och mediciner för djuren som jordbruket får använda. Det betyder att svenskt kött, bröd, grönsaker och frukt har en bättre kvalitet än importerade livsmedel. Men detta innebär också att livsmedel blir dyrare att producera i vårt land och därmed dyrare i handlarnas diskar. Det är trots allt ingen tvekan om att ett äpple som transporteras från övriga Europa eller andra världsdelar sköljs eller doppas i mögelgiftsmedel. Det har naturligtvis en sämre kvalitet än ett svenskt äpple från Kivik. Att handla svenskt är inte en nationalromantisk idé, utan en fråga som gäller hälsa och välbefinnande. Vi måste skydda vår bästa högklassade jord och stödja våra bönder. Kanske de viktigaste producenterna vi har.

Vi måste ta hand om jorden vi ärvde
Gräv där du står heter det i ett gammalt ordspråk. Men det räcker inte längre. Vår framtid för överlevnad överhuvudtaget kräver att vi tar itu med miljöförstöringen och de mänskliga aktiviteter som orsakar klimatförändringar. Avverkningen av gigantiska arealer med regnskog och undanträngandet av djurarter skapar obalans i ekosystemen. Vissa förändringar sker snabbt, andra pågår i det tysta men med katastrof som oundvikligt slutmål.

Dricksvattnet är nästa bristvara
I kommittédirektivet ”En trygg dricksvattenförsörjning ” från den 18 juli 2013 sägs bland annat i sammanfattningen, att ”utgångspunkten ska vara klimatförändringarnas förväntade effekter på dricksvattenförsörjningen och hur risker med bland annat kemiska ämnen och skydd för dricksvattenförsörjningen och råvattentäkter på ett riskbaserat och systematiskt sätt ska kunna hanteras.” Boverket har en vision för Sverige 2025 under rubriken ”Trygga rent vatten”, där det direkt påpekas att Sveriges stora vattentäkter saknar nationellt skydd och att det är nödvändigt att vatten får en höjd politisk status. Annars är vattenfrågan i underläge vid intressekonflikter i samhället. I januari 2014 krävde nio svenska forskare och experter i pressen, att ”Sverige måste bli bättre på att kontrollera dricksvattnet”. Andra länder har en omfattande regelbunden övervakning av sina grundvattentäkter. I Sverige kan det dröja flera år mellan provtagningarna. EU har kritiserat Sverige för att inte ha en tillräcklig övervakning av grundvattnet. Vårt vatten är vår största naturtillgång. Inte många tänker på det.

Politiken väljer den lätta vägen
Användandet av diverse bekämpningsmedel i livsmedelsproduktionen, kemiska ämnen som används för allt från mat till datorer, kemikalier som används i konfektionsindustrin och restprodukter från läkemedelsproduktion är olika faktorer som förstör vår miljö och vårt gemensamma förråd av vatten. Detta är mycket svåra politiska frågor att lösa i en global ekonomi. De nya ekonomierna kräver att få göra om samma misstag som vi gjorde i Europa och USA. Ett av problemen är att de görs i mycket större skala. Ett annat problem är att företag i Europa och USA tjänar pengar på att man gör om våra misstag i de nya ekonomierna.

Det är enklare att samlas kring ett ”klimatmål” och kraven på en maximerad ökning av jordens medeltemperatur. Som om jorden, haven och solen skulle påverkas av politiska beslut. Samtidigt som världens toppolitiker pratar celsiusgrader, försvinner djurarter och levnadsvillkoren för människor och djur försämras av en oblyg miljöförstöring.

Populistiska politiker kan till och med hitta en snabb och enkel lösning, genom att beskatta användandet av drivmedel. Vips, så är alla problem lösta.

Vi tror inte att problemen löses genom att beskatta gräsrötterna.

En familjepolitik för framtiden

Barn som växer upp under trygga förhållanden i trygga familjer får goda möjligheter att klara livet som väntar dem. Tanken att människor inte ska behöva välja mellan arbete eller familjebildning bör vara en central punkt i svensk välfärds- och jämställdhetspolitik. Inom familjepolitiken är jämställdheten dock begränsad, eftersom män och kvinnor i realiteten ännu inte riktigt har samma valfrihet. Ofta tvingas männen avstå från rätten att dela på föräldraansvaret, om de vill göra karriär. Och kvinnorna får i slutändan lägre pension eftersom de oftast tar ut större delen av föräldraledigheten.

Vi vill poängtera att familjepolitiken i första hand ska syfta till att ge föräldrarna bästa möjliga förutsättningar för att ta hand om och uppfostra sina barn. Familjepolitiken får aldrig bli ett slagträ i genusdebatten.

Vad kräver SPI Välfärden?

Valfrihet för barnens skull
SPI Välfärden vill medverka till ett bättre framtida samhälle, med utgångspunkt i tryggheten och utvecklingen för de små barnen. Vi vill möjliggöra för föräldrar att vara hemma med sina barn under de tre första viktiga åren och därmed stärka föräldrarnas roll i barnets utveckling.

En utbyggd föräldraförsäkring
I den bästa av världar borde det vara en självklarhet att föräldrarna delade föräldradagarna någorlunda jämnt mellan sig. Valfriheten är dock en viktig grund i det demokratiska samhället. Därmed anser vi också att föräldrarna själv ska råda över hur föräldrapenningsdagarna ska fördelas. Oftast vet föräldrarna vad som är bäst för dem och deras barn och därför ska inte politiker detaljstyra fördelningen. Alla dagar ska även fritt kunna överlåtas mellan föräldrarna och föräldraförsäkringen ska utökas med 30 dagar.

Pensionen ska inte bli sämre på grund av familjebildning
Vi vill se en lösning som gör att inkomstbortfallet under familjebildningen inte får en katastrofal konsekvens efter pensioneringen.

Vår familjepolitik:

Utbyggd föräldraförsäkring
Valet att bilda familj och skaffa barn är oftast ett planerat beslut. Att dela på skötseln av det gemensamma hemmet har idag blivit en naturlig självklarhet. Att dela på föräldraledigheten borde vara lika naturligt.

Utgångspunkterna för utbyggnaden av det svenska föräldraförsäkringssystemet har varit barnens rätt till båda sina föräldrar och föräldrarnas skyldigheter gentemot barnen. Försäkringens konstruktion reglerar inte på något avgörande sätt föräldrarnas inbördes rättigheter och ansvar.

Rätten att kunna vara delaktig i barnens tidiga uppfostran är också ett viktigt inslag i denna försäkring. Men, de formella möjligheterna att dela föräldraledigheten har inte i någon större utsträckning ändrat traditionella familjemönster.

I den bästa av världar borde det vara en självklarhet att föräldrarna delade föräldradagarna någorlunda jämnt mellan sig. För SPI Välfärden är dock valfriheten en viktig grund i det demokratiska samhället. Därmed anser vi också att föräldrarna själv ska råda över hur föräldrapenningsdagarna ska fördelas. Oftast vet föräldrarna vad som är bäst för dem och deras barn och därför ska inte politiker detaljstyra fördelningen. Alla dagar ska även fritt kunna överlåtas mellan föräldrarna och föräldraförsäkringen ska utökas med 30 dagar.

Den första sköra tiden med en nyfödd liten baby hemma är en tid som innebär en stor omställning för båda föräldrarna. För att skapa möjlighet för båda att ta ut gemensam föräldraledighet menar vi att exempelvis pappan ska kunna vara föräldraledig 25 % eller 50 % medan mamman är ledig 100%. Allt för att få en tryggare start i livet för den nyblivna familjen.

Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) och den föräldrapenninggrundande inkomsten ska skyddas i tre år från barnets födsel. Föräldrarna ska ha rätt till tjänstledighet på heltid tills barnet fyller tre år.

Barnomsorgen
Under det första levnadsåret utgör föräldrarna barnets fasta punkt i tillvaron. Vid ett och ett halvt års ålder brukar de flesta barn tillfälligt bli mer oroliga, vilket är en naturlig fas i utvecklingen. Barnet kan känna oro för att bli lämnat ensam. I den åldern har vi ingen som helst tidsuppfattning och förstår heller inte att föräldrarna kommer tillbaka efter ett antal timmar. Att känna social samhörighet med andra barn och ha en glädje i gemenskapen är inte en färdigutvecklad kompetens hos en ettåring. Ändå måste man som förälder kallt räkna med det, när man börjar inskola sin ettåring på dagis eller förskola som är den officiella benämningen.

Att vara socialt mogen innebär att man kan ta hänsyn till andra, ha förståelse för andra och att kunna samspela med sin omgivning. De flesta barn mellan ett och två år tycker om att vara nära andra barn, men ännu är de långt ifrån socialiserade. Att i denna känsliga period i livet bli lämnad på förskola, med allt vad det innebär i form av långa dagar, i stora, många gånger högljudda och kanske stökiga barngrupper, kan för många barn vara svåra upplevelser. Vi vet heller inte hur detta påverkar barnen och vilka konsekvenser det kan komma att få längre fram i livet. Men en sak vet vi, de överaktiva och oroliga barnen i skolan har ökat markant under de senaste årtiondena. Även om sambandet ännu inte är utrett, finns det forskare som menar att den allt tidigare placeringen av barn på förskola kan vara en orsak.

Det är först i tvåårsåldern som barnets beroende av föräldrar eller andra vuxna i barnets närhet, minskar något. Även om barnet nu visar en egen vilja och stundtals kan verka självständigt, så är barnet fortfarande litet, sårbart och mycket beroende av närhet, trygghet och bekräftelse. I treårsåldern börjar barnen tycka om att leka med andra barn.

Men det är alltjämt Alva Myrdals politiska tankar och idéer från 1935 om att från tidig ålder kollektivt fostra barnen i en ”storbarnkammare”, vilka i modern tid blev förskola, som är gängse regel idag. Naturligtvis handlar det också rent krasst om ekonomi och att föräldrarna så snabbt som möjligt ska kunna komma tillbaka till arbetslivet, när de väljer att lämna sina ettåringar till den offentliga barnomsorgen.

Förskolans viktiga roll
Att i förskolan få möjligheten att utvecklas socialt är lika viktigt som att under sina första levnadsår få vistas i en trygg, lugn och nära miljö. Att få vara en fungerande individ i en grupp är en mycket viktig del i utvecklingen av sociala kompetenser. Att lära sig hur man samspelar med andra i sin egen ålder är värdefullt för utvecklingen. Att i en grupp få utvecklas till hänsynsfulla individer med förmåga till inlevelse för andra och att kunna vänta på behovstillfredsställelse är viktigt.

Att bete sig mot sina medmänniskor, som man vill att de ska bete sig mot en själv är viktigt att få lära sig tidigt i livet. Att få utveckla social kompetens är livsviktigt för att kunna bli en välfungerande samhällsmedlem. Men allt detta bör ske först när barnet är emotionellt moget för det. Vi vet att många föräldrar känner en verklig vånda inför att behöva lämna sin ettåring på dagis. Oftast fungerar det, men vilka konsekvenser får det?

Vi inom SPI Välfärden känner oro för hur en liten ettåring mår när hon/han ska upp tidigt på morgonen för att lämnas på förskola vid halv åtta och hämtas vid femtiden för att hinna hem till kvällsmaten och därefter snabbt i säng. Hur mycket kvalitetstid får det barnet under en vecka med sina föräldrar? Och hur påverkar det barnet att dagligen i många timmar vistas tillsammans med många andra barn och vuxna från så tidig ålder? I debatten om elevdemokrati sägs det ofta att skolan är en arbetsplats för såväl lärare som elever. I konsekvensens namn borde det då vara otänkbart lämna små barn till en arbetsdag som omfattar mer än åtta timmar. De orkar helt enkelt inte med detta.

Vårdnadsbidrag eller barnomsorgspeng
Inga barn är mogna att börja på förskola vid ett års ålder. Det måste vara möjligt för föräldrar att prioritera mer tid med barnen och att kunna vara hemma mer än ett år.
SPI Välfärden vill införa en barnomsorgspeng som innebär att man har möjlighet ta hand som sina egna barn hemma fram till barnet är tre år. Summan bör motsvara 90% av kostnaden för en kommunal barnomsorgsplats.

Kvinnornas (eller hemmavarande mäns) pensioner
Vi har idag ett pensionssystem som, i vart fall syftar till att spegla individernas livslön. Denna konstruktion missgynnar i hög grad kvinnor som vill stanna hemma för att ta hand om sina barn, under deras första levnadsår. Den tidigare möjligheten att återträda i fullt arbete efter tiden med barnen och räkna de femton bästa åren har tagits bort. På detta sätt missgynnas kvinnorna som ser barnens framtid som viktigast.

I ett nytt och mera rättvist pensionssystem är kompensationen för inkomstbortfall under tiden föräldrar tar ansvar för sina barn, en av de viktigaste utmaningarna. Frågan måste naturligtvis diskuteras på en nivå som maximal politisk enighet, men vi kan till exempel se en möjlighet att dela på pensionspoängen under denna tid, eller att detta inkomstbortfall kompenseras med genomsnittlönen under kommande år.

En hållbar energipolitik

Hela 81% av världens energi kommer från fossila bränslen, som olja, kol och naturgas. Energiutskottet vid Kungliga Vetenskapsakademien visar i sin nya rapport att endast 31% av den svenska energitillförseln härrör från fossila bränslen.

Vad kräver SPI Välfärden?

Lyssna på svensk energiexpertis
Mot bakgrunden av EUs orimliga krav på Sverige och Alliansens handlingsförlamning på energiområdet kräver vi att politikerna börjar lyssna på svensk energiexpertis och den samlade tekniska erfarenheten och kunskapen som finns inom den Svenska Tekniska Vetenskapsakademin.

Planera för fjärde generationens reaktor (Gen IV)
Sverige bör snarast påbörja planering av Gen IV reaktorer så att energiförsörjningen är tryggad när de äldre kärnkraftverken fasas ut, eftersom det tar cirka 10 – 15 år innan ett nytt Gen IV kraftverk är i drift.

Ren och förnybar el
Den ensidiga satsningen på vindkraft bör jämnas ut med en större satsning på solkraft. Vidare måste nödvändiga investeringar göras för att säkra tillgången till reglerkraft. Vattenfalls kolkraftssatsningar ska ersättas med satsningar på Gen IV reaktorer och fossilfri produktion.

Övriga viktiga energipolitiska steg
Nettodebitering av el ska införas i Sverige på samma sätt som i övriga EU-länder. Satsningen på etanol bör återupptas och fordon för etanoldrift ska klassas som miljöbilar. Vi anser även att den nordiska elbörsen, Nord Pool Spot, bör avvecklas och ersättas med ett statsreglerat elpris.

Våra ställningstaganden:

Sverige får betala när EU satsar på sol- och vindkraft
Sveriges unika energimix kan bli en stor konkurrensfördel för svensk industri, men när EU satsar på el från sol- och vindkraft kommer stora krav att ställas på utbyggda elnät, ökad reglerkraft och energilagring – allt till mycket höga kostnader. Den stabila och fossilfria svenska elkonsumtionen riskerar att inom en utbyggd europeisk elmarknad spädas ut och bli både instabil, delvis fossilbaserad och mycket dyrare.

EU får ett allt större inflytande över den svenska energipolitiken. Det är då angeläget att politiker och oberoende forskare samråder inför beslut som fattas inom EU gällande medlemsländernas energiförsörjning. EU-kommissionen måste i förhandlingarna noga beakta medlemsländernas olikheter. Det är exempelvis inte rimligt för svensk ekonomi att bygga ett stort antal subventionerade vindkraftverk för elproduktion på export, när Sverige redan är självförsörjande på fossilfri el.

Även hur elpriserna sätts på den nordiska elmarknaden påverkar Sverige. Höjda avgifter på fossila bränslen minskar paradoxalt nog svensk industris konkurrenskraft då elpriserna i Sverige höjs trots att svensk el är praktiskt taget fossilfri. Anledningen är att elpriset på den nordiska elmarknaden sätts av marginalkostnaden, den som bestäms av priset på fossilt producerad el. Genom en allt större integration av de svenska och europeiska elnäten kommer denna situation att accentueras.

Energimyndighet saknas
Energiutskottet vid Kungliga Vetenskapsakademien menar att det är en brist att Sverige saknar en myndighet med övergripande ansvar för energiområdet. Den nuvarande energimyndigheten har regeringens uppdrag att i första hand utveckla förnybar energi (det så kallade ”tredje benet”) i eltillförseln, framförallt vindkraften. Det är önskvärt att Energimyndighetens ansvarsområde utökas till att omfatta alla energislag och att myndigheten kan ta ett helhetsgrepp över Sveriges energiförsörjning. Energiutskottet föreslår även att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten, inklusive prisfrågan, utifrån från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Speciellt intressant är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el.

Tankeförbud och handlingsförlamning beträffande ny teknik
Svensk kärnenergiforskning och utveckling stoppades under många år av Socialdemokraternas tankeförbud (läs Birgitta Dahls), vilket medfört att ingen planering på allvar kunnat genomföras för att ersätta de åldrande svenska kärnkraftverken. Ny teknik och nya bränslen som kan ersätta uran finns redan i drift på flera andra ställen i världen och med användning av torium blir kärnkraften säkrare och avfallsproblemen minimala jämfört med de äldre uranbaserade verken. Sveriges geografiska läge kräver mycket energi för uppvärmning och vår basindustri är energikrävande.

Att äventyra vår elförsörjning genom att basera energitillgången på vindkraft, vilken kräver reglerkraft då det inte blåser, är en mycket osäker väg att gå. Vattenkraften räcker inte under kalla dagar samtidigt med att industrin nyttjar fullt ut. Solkraft som skulle kunna klara en del av konsumentbehovet för villafastigheter och flerbostadshus, t.ex. bostadsrättsföreningar, har Alliansen försummat. Det är först i år (2014) som ett förslag till skattereduktion vid solenergiproduktion kan träda i kraft. Sverige ligger sist i Europa när det gäller solkraft. Alliansens handlingsförlamning på energiområdet kan även få förödande konsekvenser om flera av de befintliga kärnreaktorerna måste tas ur drift inom de närmaste fem till tio åren.

Obegripligt dumt EU-förslag
I ett EU-beslut om bindande energibesparingsdirektiv har Sverige ålagts att spara mest av alla EU-länder, och detta trots att Sverige har den minsta andelen fossil energi i sin konsumtion. Under våren 2012 fattade EU-parlamentets utskott ITRE (Committee on Industry, Research and Energy) ett beslut som kan komma att få ödesdigra konsekvenser för Sverige och svenskt näringsliv. Innebörden av det bindande direktivet är att Sverige fram till 2020 ska spara en energimängd som motsvarar energiåtgången för alla svenska personbils- och lastbilstransporter, enligt beräkningar som Kungl.
Vetenskapsakademiens energiutskott har gjort.

Beslutet fastställdes av EU-parlamentet den 14 juni 2012. Enligt detta ska EU som helhet spara 20%, medan Sverige åläggs att spara nästan 26%, vilket är mest av alla EU-länder. Och detta trots att Sverige har den minsta andelen fossil energi i sin konsumtion. Detta direktiv kan komma att minska incitamenten att bygga ut icke-fossil energi, exempelvis bioenergin, genom att den adderas till den primära energikonsumtionen.
Förslaget är obegripligt eftersom EU:s övergripande mål är att minska klimatpåverkan och därmed utsläppen av växthusgaser. Förslaget riskerar att bli rent kontraproduktivt för ett land som Sverige där bioenergin har stor potential, enligt energiutskottets ordförande Sven Kullander.

De hittillsvarande svenska framgångarna inom klimat- och energiområdet beror till stor del på att vi har kunnat öka användningen av biobränslen, främst tack vare ökad skogstillväxt och tillvaratagande av restprodukter från skogen och jordbruket. Utsläppsmålet för svenskt vidkommande uppnås huvudsakligen genom övergång från fossila bränslen till biobränslen.